Bloggar

God morgon världen, idag är en underbar dag och utan för Värnpliktsrådets kansli blir det bara kallare och kallare. Men precis som alla andra dagar så bjuder även denna på vissa ljuspunkter i vardagen. Idag är dagen då vi ska berätta för er om de modiga och starka värnpliktiga som imorgon eftermiddag ska gå in till Överbefälhavaren och ställa krav på honom och Försvarsmakten om en bättre framtid.

”Inte lika med” är namnet som de sju stycken värnpliktiga själv valt att kalla sig, ett namn som ganska tydligt beskriver anledningen till varför dem imorgon går ska på möte med Sverker. Försvarsmaktens problem med arbetet med jämställdhet har nu nått så långt att dem värnpliktiga inte nöjer sig med löftena som de får från sina befäl utan de vill ha svar av någon som faktiskt gör skillnad. Hos Sverker så kommer de bland annat lyfta utrustningsfrågan, de kommer att prata om vikten av ett fungerande nätverk i framtiden och de kommer att berätta för Försvarsmaktens högsta ledning att samtliga soldater både behöver och förtjänar en utbildning i jämställdhet och likabehandling.
Detta är frågor som Värnpliktsrådet tryckt på under en längre tid och detta frågor som Värnpliktsrådet stöttar ”Inte lika med” till fullo i deras arbete och det är också därför Värnpliktsrådets ordförande Jesper Holm kommer att följa med som en stöttande funktion under mötet.

Det är med stolthet i bröstet och antydan till tårar i ögonen vi tittar på dem värnpliktiga som under morgon dagen äntrar Högkvarteret för att precis som vi försök göra Försvarsmakten till en bättre och mer jämställd arbetsplats. Det blir en tuff uppgift men ”Inte lika med” har Värnpliktsrådets fulla stöd.

”Inte lika med” har tidigare skrivit ett brev och skickat ut det till olika parter inom Försvarsmakten. Brevet inleds med ett citat från 2007 och det är dåvarande Överbefälhavaren Håkan Syrén som har författat det och det sätter ganska bra fingret på en liten del av det som Försvarsmakten fortfarande måste åtgärda.

”Det är inte rimligt att vi så långt efter att Försvarsmakten öppnades för kvinnliga soldater fortfarande saknar viktig anpassad personlig utrustning. Alla skall självklart ha ändamålsenliga vapen, kläder, skor, kroppsskydd och annat som behövs. Jag jagar inga enskilda syndabockar. Ansvaret ligger alltid ytterst högst upp. Nu handlar det om att nå resultat. Det räcker inte att tala om kommande åtgärder! Utrustningen måste finnas i storlekar som passar alla soldater.”

Sebastian Persson - Flygvapenansvarig
Micael Christoffersen - Arméansvarig Norr/Mitt

Idag är jag på kontoret, denna vecka är en sådan där ”kanslivecka” då jag bokar in förbandsbesök omgång två, och planerar annan kommande verksamhet. Det är lite som ett pussel att få ihop besöken nu, eftersom att det inte är så lång tid kvar tills den sista Värnpliktskongressen är, och då måste jag ha gjort två förbandsbesök på alla mina förband. Livets största pussel är tiden, det samma gäller för Värnpliktsrådet. Nu är det inte så att jag kommer missa några förband, det är bara hur man utnyttjar tiden på bästa vis.
Jag kommer under den tid som är kvar innan första juli att lägga extra mycket krut på Livgardet. Det beror att de allt för länge hamnat långt ner i tävlingen ”Sverige bästa förband” som anordnas av Värnpliktsrådet. Där kommer förbanden i olika skikt beroende på hur ”bra” de är enligt Värnpliktsrådets egna kriterier baserat på Värnpliktsprogrammet. Att Värnpliktsrådet väljer att lägga extra krut på ett förband, ska ses som en möjlighet och inte som ett problem. Vårt intresse ligger i de värnpliktiga, och framtidens rekryter samt GSS (gruppcheferna, soldater och sjömän), vi kommer alltid att se till deras bästa. Därför vill vi vara med och utveckla de värnpliktigas utbildning och verksamhet, i och med detta förbättras förbandet i sin helhet. Förbandet är inte mycket utan sina värnpliktiga eller rekryter eller GSS, de utgör grunden i Försvarsmakten.

Micaela Christoffersen,

Arméansvarig Norr/Mitt

Under onsdagen uttalade jag mig på Folk och Försvars seminarium om Försvarsmaktens framtida personalförsörjningssystem. Folk och Försvar är en intresseorganisation som i 70 år har främjat debatten om Sveriges säkerhetspolitik och försvar. På seminariet behandlade man frågan om den framtida personalförsörjningen. Huvudtalare var brigadgeneral Patrik Dahle, chefen personalstaben, samt Thomas Rolén som håller i utredningen kring Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Efter deras inledningar fick representanter från några av de viktigaste aktörerna i omvandlingen uttala sig om sin syn på det hela. Bland aktörerna fanns förutom Värnpliktsrådet Svenskt Näringsliv, fackförbunden SEKO och Officersförbundet, centralorganisationen TCO och Sveriges Kommuner och Landsting.
Det var ett mycket intressant seminarium där Svenskt Näringsliv, som företrädare för arbetsgivare, gav sin syn på saken. Hur ska en framtida arbetsgivare förhålla sig till en anställd som även är kontraktsanställd i försvaret och som ska kunna åka iväg från sitt civila arbete för att göra en militär insats någon annanstans i världen? De flesta framföranden handlade om civilt meritvärde, jag valde att fokusera mitt eget framförande på medinflytandet i framtiden. Vi ser risken att det i det framtida försvaret kommer bli svårare att påverka sin situation som soldat utan representation från ett fackförbund. Detta leder i sin tur till en mindre demokratisk arbetsplats. I Försvarsmaktens fall är detta allt annat än acceptabelt, då Försvarsmakten trots allt är den svenska demokratins yttersta väktare. Ett centralt och regionalt medinflytande ska existera i framtiden om det så ska bli min död!

Jesper Holm
Ordförande

Idag skriver mil.se att Sverige får sin första kvinna som ubåtschef, sedan Paula Wallenburg tar över chefsskapet för HMS Södermanland. Vi gratulerar henne till den nya utmärkelsen!

Det är kul att de att det blir fler och fler kvinnor på chefspositioner inom Försvarsmakten. 20 år efter att de första kvinnorna genomförde värnpliktsutbildning, kan man tycka att det är så dags. Idag finns två kvinnor som förbandschefer, genom Lena Hallin på Ledningsregementet och Ingela Mathiasson på F7, och häromdagen noterade jag att chefen för KS21 är kvinna, Lena Persson Herlitz. Även om vi fortfarande inte, som Norge, har en kvinna på generalsposition är det kanske på väg att ske någon form av genombrott.

På vilket sätt gynnar detta värnpliktiga? Tja, direkt förmodligen inte alls. En chefs kompetens sitter, naturligtvis, inte i dennes kön. Däremot kan det vara bra med kvinnor som förebilder och goda exempel, för såväl värnpliktiga kvinnor som män. För kvinnorna, för att det tydligt visar att det finns plats för dem i Försvarsmakten och för männen då det visar att kvinnorna de utbildas tillsammans med inte utgör en anomali i en i övrigt manlig värld.

20 år efter att kvinnor började släppas in i militära befattningar är det dags att det ger avtryck också. Jag ser fram emot fortsättningen.

Anders Eriksson,
generalsekreterare

Gott snack på K3, om man frågar befälen i alla fall. Under förra veckan hade jag nöjet att besöka Livregementets husarer mest känt som K3, i Karlsborg. Jag måste medge att jag var något spänd inför förbandsbesöket. För att utrycka det milt, det man hört om K3 tidigare har inte direkt varit positivt. När jag pratat med föregående Värnpliktsråd och läst vad som skrivits om K3 i media så berättas det om kollektiv bestraffning och grå arbetskraft. Visserligen har K3 bland de hårdaste utbildningarna i Sverige, men det rättfärdigar aldrig kollektiv eller grå arbetskraft.

Något spända åkte jag och Marcus ner till Karlsborg för att kolla läget och bilda oss vår egen uppfattning om förbandet.
Ett av de många möten vi genomförde var med regementschefen, vilket visade sig vara en mycket trevlig och sympatisk person. Han nämnde flera gånger att utbildningen skall vara hård, men inte dum. Vilket är en sund inställning, en inställning som verkar genomsyra alla de befäl som vi stötte på.

Hur som helst, besöket var mycket trevligt och de värnpliktiga vi pratade med på den nyinryckta skvadronen berättade att de tyckte utbildningen var bra. Besöket var bra och den spänningen jag kände på min resa till Karlsborg var som bortblåst.
Stämningen och attityderna på K3 verkar bra, jag kan inte säga något annat för det är så jag uppfattade det. Men trots det goda intrycket jag fick av K3 så ser jag framemot att prata med fler värnpliktiga på förbandet, för även om befälen säger att förbandet är kanon så är jag något skeptisk. För i ärlighetens namn har jag faktiskt svårt och tro att K3 på så kort tid blivit så bra. Jag ser verkligen framemot att bli bevisad motsatsen.

Daniel Karlsson
Vice ordförande

Senaste veckan har Försvarsmakten verkligen varit i blåsväder. Först de svenska elitsoldaterna från K 3 som köpte sex då det befanns sig på en tjänsteresa i Tyskland och sedan tvångsmatningen av soldater på LSS i Uppsala. Min första tanke när jag läste om detta var att det här båda händelserna hände för länge sedan, i höstas. Varför blir det en nyhet först nu?

Vad gäller tvångsmatningen så kan jag bara beklaga mig. Värnpliktsrådet uppmärksammade det i alla rapporter som skrevs och Värnpliktsnytt skrev en stor artikel om det. Nu när massmedia uppmärksammar detta så har de värnpliktiga för länge sedan lämnat förbandet. De muckade sent i höstas. En eloge bör dock delas ut till LSS i Uppsala som skött detta på ett snyggt sätt. Befälen har fått anmälningar på sig och de har tydligt markerat att detta är oacceptabelt.

Länk till nyhet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6612037.ab

När det gäller K 3 och sexköp så visar detta på något som jag menar är otroligt viktigt. När denna nyhet kom upp i media igen och med större kraft (den var uppe en sväng i höstas också) så tog det inte många dagar innan det började talas om en lagändring. En lagändring för att svensk lag ska kunna straffa soldater som verkar internationellt. Kort och gott innebär det att svenska soldater inte ska kunna köpa sex även om detta är ok enligt de lagar som gäller i landet som de befinner sig i under tjänstgöring.

Länk till nyhet: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3432907

Det här sätter verkligen myror i huvudet på mig, och jag får direkt två frågor i huvudet.
1. Hur kommer det sig att den här typen av lagändring inte diskuterades redan i höstas då detta skedde?
2. Hade denna typ av lagändring överhuvudtaget diskuterats om inte media tagit upp fallet en gång till?

Jag har funderat på frågorna och kan på rak arm tänka mig två olika svar på fråga 1.
Ett möjligt svar är att Försvarsmakten har haft så otroligt mycket arbete med den kommande förändringen av personalförsörjningssystemet att detta av misstag helt enkelt glömts bort.

Ett annat möjligt svar är att det inom Försvarsmakten finns en tendens till att man håller varandra om ryggen. Även om man utåt sett, och kanske helt ärligt även på ett personligt plan, är bestört över det som har hänt så är det ingen som riktigt vill sätta ner foten och vara den som lägger in en anmälan eller kontaktar media i frågan. Detta kan till exempel bero på att man tror att sin karriär påverkas negativt om man tar till med hårdhandskarna och säger ifrån ordentligt.

Svaret på fråga 2 är inte så komplicerat. Hade denna typ av lagändring överhuvudtaget diskuterats om inte media tagit upp fallet en gång till?

Svaret är nej.

Jakob Rudberg,

Press- och informationsansvarig

”Sveriges värnpliktiga kräver att det finns för tjänsten lämpad och individen anpassad utrustning” - Värnpliktsprogrammet 2010

Nu i dagarna så ska de nya underkläderna till kvinnorna i Försvarsmakten komma till det centrala förrådet och därifrån kan sedan de lokala förråden lägga en beställning på antalet underkläder som behövs vid just det specifika förbandet. Materielsystemansvarig på Högkvarteret sade till mig via telefon att varje kvinna har rätt till fem av varje underklädes persedel, precis som männen har rätt till sina fem. Detta mina damer och herrar är ett jätte kliv i rätt riktning, men det är också ett kliv rakt in i den värld som visar hur underprioriterade kvinnor är i den svenska Försvarsmakten.
För visst är det fantastiskt att kvinnor äntligen får underkläder av Försvarsmakten. Men, och detta är ett stort men, är det inte rimligt att de uppfyller säkerhetskraven? Där av rubriken ”29 år utan rätt utrustning, and still counting!”. För hur viktigt det än må vara att underkläderna kommer fram så behövs det fortfarande tas fram en modell som är flamsäkra, för enligt vad det står i tidningarna så är de som snart kommer att finnas på förbanden inte det.

Försvarsmakten har också lovat mindre storlekar i kroppsskydd, uniformer och skor. Det är också ett steg i rätt riktning, inte bara för att ta till vara på kvinnorna i Försvarsmakten utan också för de män som inte är av den större storleken. Fast det finns problem med detta också, tyvärr. Hur fungerar det med kängor till de som har en lång men smal fot? Eller för de som har lite större bröst än en soldat som inte har några alls och ska bära ett kroppsskydd som inte är anpassat för att ha några bröst alls? Bara för att de passar på längden så betyder inte det att det passar på någon av bredderna.

Men Försvarsmakten tar ett litet steg i rätt riktning, men för att få samtliga soldater lite mer tillfreds så behövs det ett flertal sådana här steg till. Fast denna gång så ställer jag mig frågande till om de har råd att vänta i 29 år? Kanske är det redan för sent om det inte är färdigt och användbart på förbanden den 30 juni 2010.

Under tisdagen och onsdagen har jag, Arméansvarig Marcus Westdahl, och Ordförande Jesper Holm besökt TrängR i Skövde.

Tisdagen började med en tidig tågresa från Stockholms central mot Skövde.
Väl på plats träffade vi NVKansvarig Fänrik Kristina Lundström som förklarade hennes syn på hur NVK arbetet fungerar på förbandet. Hur många möten de haft, intresset i stort gällande NVK och att de kommer att få tillskott av en officer som får delansvar i NVK.

Efter mötet med Kristina besökte vi 1:a kompaniet. Där träffade vi Kapten Andersson som förklarade hur de utbildar vid hans kompani, de utbildar bland annat Ambulanspluton, Kirurgpluton och Stabspluton.

Efter det åkte vi en runda ut i skogen och ut på övningsfälten där vi besökte en pluton som övade strid från stridsställning.

Dagen avslutandes med att vi träffade förtroendevalda för lite gött snack, mestadels för att presentera oss så de får lite koll på vilka vi är och vart de kan vända sig vid eventuella problem.

Onsdagen började med att vi träffade Stf kompanichefen för 5:e kompaniet, Kapten Runnefors, som beskrev hur kompaniet är uppbyggt, och vad de utbildar.

Precis utanför, på kaserngården hade ledningsplutonen satt upp tält och övade samband. Detta samövades med en pluton från intilliggande P4. Därefter åkte vi med kokgruppen, från Stab- och Trossplutonen vid 5:e kompani, till deras anläggning och fick en stund med de värnpliktiga för att presentera oss och berätta om vår verksamhet.
Strax efter det träffade vi en gäng blandade soldater, bland annat CBRNsoldater, där vi fick möjlighet att prata en längre stund och diskutera frågor som betyg, NBG och befattningsbeskrivningar.
Befattningsbeskrivningar visar sig på många ställen varit helt fel. Man har blivit lovad att få t.ex. lastbilskörkort vid mönstring vilket sedan utgått i utbildningen. För att man ska känna att det är meningsfullt att fullfölja sin militärtjänstgöring måste man få veta vad ens utbildning innebär innan man börjar den annars kommer man med stor sannolikhet gå hem efter 1/7 2010, då värnplikten upphör.

Var vi än har varit på TrängR har vi mötts av samma goda inställning. Befäl och soldater kan arbeta som kollegor, vilket gynnar arbetsklimatet på TrängR. Detta är ett bra exempel på hur Försvarsmakten måste se ut i framtiden, när det övergår i frivillighet. Behandlas inte soldaterna som kollegor kommer de inte vara intresserade av att vara kvar vilket kommer skapa katastrof i det framtida personalförsörjningssystemet. TrängR borde ses som ett föregångsförband när det gäller attityder mellan kollegor!

/Marcus & Jesper

Att locka unga människor att tjänstgöra som soldater i Försvarsmakten vars uppgift är den mest fundamentala i vårt demokratiska samhälle, att värna om vår demokrati och självständighet, är inte lätt om man erbjuder en skrattretande lön.
Försvarsmakten står inför omfattande förändringar i samband med pliktens avskaffande. Istället för personal som genomför värnplikt ska Försvarsmaktens personalförsörjning ske genom frivillig rekrytering. ”Mer pang för pengarna” säger Allan Widman (fp)

ÖB Sverker Göransson berättade under Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen att den planerade lönen till en soldat i Försvarsmakten kommer att vara runt 17.000 kronor i månaden. Jag jobbade extra på McDonalds under min tid i gymnasiet och jag hade då en bättre timlön än den som föreslås framtidens soldater.
Politikerna som genomför förändringen av Försvarsmakten och som pratar om hur Sverige ska få kvalitativa soldater har klen verklighetsuppfattning. Soldaten som efterfrågas är drivande, motiverad och intelligent. En ambassadör för Sverige som vid sidan av sitt vanliga jobb eller studier åker på utlandstjänstgöring till konflikthärdar runt om i världen. För att tycka det är värt att varva sina studier med militär tjänstgöring måste det åtminstone erbjudas tillräckligt betalt för att man ska ha någon slant över när tjänstgöringen är avklarad.

En soldat som arbetar med livet som insats bör få en skälig lön. Kanske vill regeringen ha lite väl mycket pang för pengarna?

Jakob Rudberg,

Press- och informationsansvarig

Folk och Försvars rikskonferens i Sälen är slut.
Under konferensen har Sveriges försvars- och säkerhetspolitik diskuterats utifrån flera olika perspektiv. Medlemmar ut Försvarsutskottet har diskuterat olika scenarier, försvarsministern och statsministern har talat om sina respektive uppgifter och åtaganden i det berörda ämnet. Fått sin röst hörd har även de politiska ungdomsorganisationerna fått liksom en rad olika representanter från olika myndigheter däribland Säkerhetspolisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap(MSB). Det har varit en givande konferens med högt till tak.
Tisdagen inleddes med ett extrainsatt anförande med anledning av katastrofen på Haiti. Nils Daag, chef för enheten för Europeisk säkerhetspolitik inledde diskussionen som fokuserade på Sveriges deltagande och engagemang. Med i den följande diskussionen var Magnus Lindell, bitr generaldirektör för biståndsorganet SIDA, Helena Lindberg genrealdirektör MSB, Anneli Bergholm Söder, avdelningschef för MSB samt Överbefälhavare Sverker Göransson. Det fördes ett mycket vettigt resonemang kring och militärt-civilt samarbete, där bland annat Försvarsmaktens Herkules transportflygplan ingår för att transportera förnödenheter till den krisdrabbade befolkningen på Haiti.
Under dagen talade integrationsminister Nyamko Sabuni om politisk och religiös extremism och även om integration och främlingsfientlighet. Hon följdes av ungdomsledarna Ramadan Fakhro och Abdulmaaliki Maxamed från stadsdelen Rosengård i Malmö som talade om sin verksamhet och hur de hjälper unga i den utsatta stadsdelen med bland annat att söka jobb. Två eldsjälar.
Dagen avslutades med diskussion om makt och moral där bland andra ÖB Sverker Göransson och generaldirektör Anders Danielsson från Säkerhetspolisen deltog. Jag tänker på frågan angående makt och moral och hur dessa två faktorer hör samman. Oskiljaktiga står det ständigt bredvid varandra. Det är en fråga av yttersta vikt för inte minst Försvarsmakten och dess ledare. I en demokrati måste Försvarsmakten representera staten och verka för att demokratiska värderingar genomsyrar verksamheten Frågan är, har de tillräckligt med moral för att säkra ett centralt medinflytande för rekryter i det nya försvaret?

Jesper Holm,

Ordförande Värnpliktsrådet