jakobs blogg

Senaste veckan har Försvarsmakten verkligen varit i blåsväder. Först de svenska elitsoldaterna från K 3 som köpte sex då det befanns sig på en tjänsteresa i Tyskland och sedan tvångsmatningen av soldater på LSS i Uppsala. Min första tanke när jag läste om detta var att det här båda händelserna hände för länge sedan, i höstas. Varför blir det en nyhet först nu?

Vad gäller tvångsmatningen så kan jag bara beklaga mig. Värnpliktsrådet uppmärksammade det i alla rapporter som skrevs och Värnpliktsnytt skrev en stor artikel om det. Nu när massmedia uppmärksammar detta så har de värnpliktiga för länge sedan lämnat förbandet. De muckade sent i höstas. En eloge bör dock delas ut till LSS i Uppsala som skött detta på ett snyggt sätt. Befälen har fått anmälningar på sig och de har tydligt markerat att detta är oacceptabelt.

Länk till nyhet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6612037.ab

När det gäller K 3 och sexköp så visar detta på något som jag menar är otroligt viktigt. När denna nyhet kom upp i media igen och med större kraft (den var uppe en sväng i höstas också) så tog det inte många dagar innan det började talas om en lagändring. En lagändring för att svensk lag ska kunna straffa soldater som verkar internationellt. Kort och gott innebär det att svenska soldater inte ska kunna köpa sex även om detta är ok enligt de lagar som gäller i landet som de befinner sig i under tjänstgöring.

Länk till nyhet: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=3432907

Det här sätter verkligen myror i huvudet på mig, och jag får direkt två frågor i huvudet.
1. Hur kommer det sig att den här typen av lagändring inte diskuterades redan i höstas då detta skedde?
2. Hade denna typ av lagändring överhuvudtaget diskuterats om inte media tagit upp fallet en gång till?

Jag har funderat på frågorna och kan på rak arm tänka mig två olika svar på fråga 1.
Ett möjligt svar är att Försvarsmakten har haft så otroligt mycket arbete med den kommande förändringen av personalförsörjningssystemet att detta av misstag helt enkelt glömts bort.

Ett annat möjligt svar är att det inom Försvarsmakten finns en tendens till att man håller varandra om ryggen. Även om man utåt sett, och kanske helt ärligt även på ett personligt plan, är bestört över det som har hänt så är det ingen som riktigt vill sätta ner foten och vara den som lägger in en anmälan eller kontaktar media i frågan. Detta kan till exempel bero på att man tror att sin karriär påverkas negativt om man tar till med hårdhandskarna och säger ifrån ordentligt.

Svaret på fråga 2 är inte så komplicerat. Hade denna typ av lagändring överhuvudtaget diskuterats om inte media tagit upp fallet en gång till?

Svaret är nej.

Jakob Rudberg,

Press- och informationsansvarig

Att locka unga människor att tjänstgöra som soldater i Försvarsmakten vars uppgift är den mest fundamentala i vårt demokratiska samhälle, att värna om vår demokrati och självständighet, är inte lätt om man erbjuder en skrattretande lön.
Försvarsmakten står inför omfattande förändringar i samband med pliktens avskaffande. Istället för personal som genomför värnplikt ska Försvarsmaktens personalförsörjning ske genom frivillig rekrytering. ”Mer pang för pengarna” säger Allan Widman (fp)

ÖB Sverker Göransson berättade under Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen att den planerade lönen till en soldat i Försvarsmakten kommer att vara runt 17.000 kronor i månaden. Jag jobbade extra på McDonalds under min tid i gymnasiet och jag hade då en bättre timlön än den som föreslås framtidens soldater.
Politikerna som genomför förändringen av Försvarsmakten och som pratar om hur Sverige ska få kvalitativa soldater har klen verklighetsuppfattning. Soldaten som efterfrågas är drivande, motiverad och intelligent. En ambassadör för Sverige som vid sidan av sitt vanliga jobb eller studier åker på utlandstjänstgöring till konflikthärdar runt om i världen. För att tycka det är värt att varva sina studier med militär tjänstgöring måste det åtminstone erbjudas tillräckligt betalt för att man ska ha någon slant över när tjänstgöringen är avklarad.

En soldat som arbetar med livet som insats bör få en skälig lön. Kanske vill regeringen ha lite väl mycket pang för pengarna?

Jakob Rudberg,

Press- och informationsansvarig

Jag sitter här på kansliet och läser igenom lite nyheter och jag råkade snubbla över en artikel på Resumé.se. Där skrivs det om att JO kritiserar Försvarsmakten. Ibland kan man undra om Försvarsmakten är rädd för granskning. I artikeln på Resumé.se kan vi läsa om hur JO kritiserar Försvarsmakten för sina brister i hanteringen av offentlighetsprincipen. Det tar lång tid att få ut begärda handlingar och detta retar journalister. Här kan ni läsa artikeln:

http://www.resume.se/nyheter/2009/12/21/jo-kritiserar-forsvaret/index.xml

Det här med att Försvarsmakten skulle vara en otroligt seg organisation är inget som slog ner som en bomb i Värnpliktsrådets kansli. På olika sätt får vi, och garanterat även de värnpliktiga ute på förbanden, dagligen bevis på att även småsaker och bagateller stundom kan ta väldigt lång tid. Stora saker, små saker, lång tid.

Från att fixa fram nya batterier till ficklampor och ComTac´s till att ta fram individanpassad utrustning. För det senare är det såklart mer förståeligt än det första, men man måste ändå sätta saker och ting i perspektiv. Jag vet inte om någon tidigare har jämfört tiden för att utveckla/köpa in sport-bh med tiden det tog att utveckla Jas 39 Gripen (Det har funnits värnpliktiga kvinnor sedan 80-talet och klockan tickar fortfarande). Den där nedrans sport-behån måste vara en riktig nagel i ögat för Försvarsmakten. Men det är en så tydlig symbol för diskrimineringen i Försvarsmakten att man inte kan sluta använda den som exempel.

Det måste vara otroligt frustrerande för befälen ute på förbanden att tvingas förklara för att nyinryckta tjejer att det är såhär läget är.

Politikerna säger att Försvarsmakten går mot ett insatsförsvar. Det sägs att Försvarsmakten i framtiden ska kunna mobilisera på några veckor, några dagar, ett insatsförsvar som ska vara flexibelt och snabbt. Har politikerna någon verklighetsanknytning när de planerar stora omställningar inom Försvarsmakten på så kort tid? Har de tänkt ställa större krav på Försvarsmakten, eller kommer de fortsätta prata om en jämställd försvarsmakt medan kvinnorna tvingas springa runt i kalsonger?

Jag känner att det här inlägget blev ett debattinlägg, men så kan det bli när man måste få ur sig mycket på en gång.

Om det tar en månad för Försvarsmakten att hantera en simpel förfrågan om att få ut bildmaterial (läs artikeln på Resumé), ja då finns det mer att jobba på än man tror.

Jakob Rudberg
Press- och informationsansvarig