I tisdags var jag kallad till Försvarsutskottet för en öppen utfrågning. Det går till på så sätt att Försvarsutskottet bjuder in ett antal aktörer, i det här fallet var det ett antal fackförbund och vi i värnpliktsrådet, för att ge vår bild av läget och sedan svara på frågor från ledamöterna i utskottet. Något utav det första jag kunde konstatera var att jag var den enda mannen utan slips, och dessutom yngst med uppskattningsvis 10-15år. En annan sak som jag också uppmärksammade var den stenograf som febrilt satt och nedtecknade allt som sades. Jag kände att jag hade kommit till en miljö som var aningen främmande för mig.

När det till sist blev min tur att prata så gick det bra. Jag var förbered på rätt sätt vilket underlättade mycket. En utav de saker som jag tog tillfälle i akt att kritisera var över användningen av politiska överenskommelser. För att komma med ett konkret exempel:
Försvarsministern beställer en utredning där alla partier deltar som handlar om plikten i framtiden. Frågan som utredningen ska svara på kan sammanfattas med Hur lägger vi ner plikten? Inte om plikten skall sluta att användas utan hur. Därefter så släpper utredningen vid halvtid ett betänkande som förklara vad de kommit fram till så långt. Det betänkandet använder Försvarsministern som ett argument för att alla partier har kommit överens om att plikten skall läggas ner, trots att Socialdemokraternas Peter Jonsson i betänkandet skriver att hans deltagande inte är ett stöd för frivillig rekrytering. Jag tycker att det är riktigt fult att använda argument som man själv vet saknar grund eller bygger på spelade missförstånd.

I mitt anförande så valde jag att använda det amerikanska citatet: ”Det finns två saker man inte vill se tillverkas, varmkorv och politik.” Förhoppningsvis så har budskapet gått fram att man inte kan formulera sig slarvigt eller direkt fel.

Oscar Rosén
Ordförande Värnpliktsrådet